Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 23 februari, 2010

Det är lätt att man tänker på funktionsnedsättning som något som måste synas. Och är det inte synligt så brukar man tänka på personer med hörselskador. Men det finns många andra funktionsnedsättningar som inte syns, men som påverkar en persons liv i allra högsta grad. Det behöver inte ens vara ansett som funktionshinder, men ser man det från personens perspektiv och hur man blir behandlad i samhället, så framstår även de dolda funktionsnedsättningarna som allvarliga funktionshinder i samhället. Samhället har inte mycket tolerans för funktionsnedsättning i allmänhet, och när det gäller de osynliga så finns det ofta en attityd av att ”men det syns ju inte på dig, så då kan det inte vara så farligt”. Ännu värre är väl att när det inte syns, så är det svårt för andra att förstå hur funktionshindrande det kan vara.

Nu kommer säkert en del att tycka att det jag pratar om inte är ett verkligt funktionshinder, eftersom det inte ”märks” utåt, men helt klart är det något som gör mig som individ handikappad i min aktivitet i samhället. Samhällets funktioner ställer mer och mer krav på oss som människor, och om vi inte kan anpassa oss så är det inte samhället det är fel på, utan oss individer. Så jag kommer att fortsätta prata om de dolda funktionsnedsättningarna som ”funktionshindrande” i det här inlägget.

En del dolda funktionsnedsättningar har med smärta att göra. Det finns många ”osynliga” smärttillstånd, som kraftigt kan påverka hur vi som människor kan agera i samhället. Ett av de vanligare är troligen migrän, som kan slå en människa från ingenstans. Inom några minuter blir man helt utslagen, och kan i vissa fall inte ens ta sig själv från en plats till en annan. Det syns ofta inte… och för den som inte har annat än vanlig huvudvärk så är det svårt att inse att man kan ha så ont i huvudet. Det är väl bara att ta en huvudvärkstablett? Men det är det inte… många gånger hjälper inte ens vanliga huvudvärkstabletter, utan man tvingas ta starkare mediciner som ger illamående, och allehanda kroppsliga påverkningar.

En icke-smärtkopplad osynlig funktionsnedsättning är de efterverkningar som uppstår efter utbrändhet (utmattningssyndrom). Att inte ha samma kapacitet, att ha minnesproblem, att inte fungera i vissa typer av stressituationer, allt sådant är sådant som inte syns. Att man blir frisk (enligt försäkringskassan eller läkarens intyg) betyder inte att man är frisk, utan man har många efterverkningar kvar även när det inte längre märks utanpå. Att få folk att förstå att man som person inte fungerar som förut, eller att man har kvarvarande problem, är ofta omöjligt, om man inte blottar sig helt och berättar öppet, något som för många kan vara väldigt svårt…

Så, vad gör man med den här typen av dolda funktionsnedsättningar? Egentligen kan man inte göra mycket annat än att försöka acceptera det finns. Dolda funktionsnedsättningar ger ofta en känsla av skuld hos den som har det, en känsla av att inte bli trodd… ”Det kan inte vara så farligt”, ”Det är ju bara huvudvärk”, ”Nu skyller han/hon på det igen”. Det är där jag tror att man kan göra mycket. Den generella attityden till dolda funktionsnedsättningar måste förändras. Det är reella problem som påverkar personen tillräckligt även utan den sociala stigmatiseringen som finns. Det är alldeles tillräckligt utan att man känner en känsla av att inte bli trodd.

Det finns naturligtvis många fler dolda funktionsnedsättningar, och alla kräver samma förståelse för att man inte kan ”se” att de finns… Fibromyalgi, reumatiska tillstånd, astma, allergier och liknande har samma problembild sett som ett funktionshinder i samhället. Det är tillräckligt att bära sjukdomen och de besvär den åsamkar, utan att behöva försvara sitt agerande utifrån den.

Read Full Post »