Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 6 mars, 2010

Vi gick på promenad en dag i höstas innan snön hade kommit. Det var ruggigt och kallt. Första hindret kom redan efter 50 meter, när det skrapade i. Trottoarkant, kallas det visst. En trottoarkant som man inte kunde komma upp för. Det gällde att hitta en plats där den var tillräckligt låg för att man skulle kunna komma upp. Där fanns ett övergångsställe med vita streck. Men inte ens där var det riktigt lätt att ta sig upp. Det kändes som att det skulle vara lättare att ta sig fram på gatan istället, så det gjorde vi en stund.

Bland pölar, vattenpussar och hål i asfalten slingrade vi oss fram utan missöden på vår promenad. På andra sidan vägen gick det bättre. Där var inte trottoarkanten så hög. Åtminstone inte överallt. På några ställen var vi tvungna att försöka hitta lägre trottoarkanter i gathörnen. Speciellt på de ställen där man lagat vägen eller där man INTE hade gjort det.

Efter ett tag insåg vi att vi inte visste riktigt hur trottoarkanterna såg ut längre fram… Så vi kortade av vår promenad och tog en ”säker” väg hem. Nåja, så säker som den kan vara. På några ställen var det hål i gatan, och en lång sträcka med kantsten visade sig vara rätt jobbig att ta sig över.

Varför kan man inte se till att gatumiljöerna är framkomliga med rullstol? Jag utmanar alla som utformar vår gatumiljö på en promenad med rullstol, och helst i rusningstrafik. Vi behöver inte ta någon speciell väg, problemen finns överallt. Bara att gå omkring på stan med en person i rullstol, vanlig eller eldriven, borde vara tillräckligt för att öppna ögonen på någon som planerar vår miljö.

Så kom igen gatuplanerare, gör ett race för framkomligheten och se var ni kommer fram…

Read Full Post »