Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 10 april, 2010

Jag hörde att i Uppsala så åker folk inte så mycket med bussen som man önskar från de styrandes sida. Kungsgatan proppas igen i rusningstrafik, och avgashalten i luften stiger till oanade nivåer (även om det förstås finns städer som har det värre). De gröna bussarna far runt i stan på ett stort antal linjer som spänner upp kollektivnätet över nästan hela stan.

Men varför åker inte folk mer buss? Helt klart så är det något som är fel. De styrande har insett faktum. Det är för billigt och för enkelt att ta bilen till stan. Så lösningen på det hela heter naturligtvis höjda parkeringsavgifter i centrum. Priser på 25-30 kronor i timmen förekommer, inte minst i parkeringshusen. Men det är ju bara ett problem med den lösningen, det hjälper inte. Folk kör ändå in bilen i staden och parkerar trots de hutlösa priserna på P-mätarna.

Men varför hjälper inte avgifterna för bilen? Kan det eventuellt bero på att bussen trots allt är dyrare? Eller att det finns vissa problem med att köpa biljetter? När en bussbiljett kostar 30 kronor enkel resa, så blir matematiken rätt enkel. Ett sällskap på fyra personer kostar 120 kronor enkel resa, 240 kronor tur och retur. För det kan man stå rätt länge på en parkeringsplats mitt i stan, trots allt. Och bensinkostnaden blir ju bara den för en halv liter bensin i varje riktning, sisådär 8-9 kronor, om man räknar dyrt. Så självklart åker man inte buss, utan bil.

Men som varje ekonom vet, så kostar bilen mycket mer. Det är slitage av däck, skatt, försäkring, inköpspriset och reparationer som ska räknas in, fördelat över en viss tid. Så den reella kostnaden för bilen är inte 8-9 kronor + parkering, utan kanske snarare 25 kronor, inkl. bensin och underhåll. Men fortfarande blir bilen billigare.

Att åka tåg till Stockholm borde ju löna sig. Hmm, nja, om vi bara ska en bit utanför centrum så blir det rätt oekonomiskt med kommunala färdmedel. En tågbiljett enkel resa ca 70 kronor, tunnelbana eller buss, ca 30 kronor per person och resa. Våra fyra resenärer kommer undan med ca 400 kronor tillsammans. Det kommer man naturligtvis mycket långt för i en bil (även om det blir dyr parkering).

Men varför har vi så svårt att se att bussen är ett bra alternativ? Kostnadsmässigt är det tyvärr så att människor är väldigt dåliga på att se vad saker och ting ”verkligen” kostar, med alla sidokostnader som kan tillkomma. Det som kostar är det som är löpande, och direkta utlägg. Det här är något som verkar förekomma hos vanliga människor i ganska hög grad, men som verkar vara totalt okänt i politikerkretsar. Människor har en väldigt naiv syn på ekonomi i såna här situationer. Jag skulle vilja kalla det för en ”naiv ekonomisk läggning”. Endast det som syns, finns.

Det innebär att så länge man åker synbart billigare med ett färdmedel än ett annat, så kommer den synliga kostnaden vara det som man räknar med, inte vad det egentligen kostar. Så hur ska vi undvika att detta händer igen och igen?

Som kommunplanerare måste vi börja tänka i termer av de synliga, omedelbara, kostnaderna. Så länge buss- och tågbiljetter kostar mer än de ”synliga kostnaderna”, så är det ”billigare” att ta bilen än bussen. Det är inte förrän vi gör upp en noggrann kalkyl över synliga kostnader för privat och kommunal kommunikation, som vi ser hur mycket en bussbiljett får kosta för att folk ska resa mer. Sänker vi priset kommer fler människor att använda tåget och andra kommunala färdmedel, eftersom det faktiskt ”verkar” billigare.

Balansen mellan tillräckligt högt pris och tillräckligt antal passagerare (som alltså ökar när priserna sänks). Poängen är att det finns en brytpunkt för priset som optimerar åkviljan. Om vi höjer priset över den nivån, kommer så många att sluta åka, att det inte blir muycket kvar. Sänker vi istället priset under nivån, så kommer fler människor att betala inträde. Frågan är bara hur vi ska hitta balansen? Det är något man måste klura ut för att få en dräglig prissättning på biljetter. Svårt? Javisst, men nödvändigt.

Read Full Post »